avskärmade blickar
Avskärmade blickar likt segelbåtar utan dess vindar som i syreförloppets bakslag osar av doftens salighet. Trots sina starka aromer så kvävs vi ej, istället fortgår förruttnelsens ådra i och med att han fortsätter vandra längst sin stig. I och med att mina läppar är blåa i en skiftande färgskala likt näringsrika sjöar som kämpar samtidigt som det kippas efter luft.
Det är en regnig dag, trots att vädret står stilla.
- Benedict smith
"I asked her if she believed in love, and she smiled and said it was her most elaborate method of self-harm."
sjukt trött på sjukhus
Obesvarade tillvaron utlovade mina ägor i all ära att förstöra och att förströ sin kärlek i mina händer; likt rosenblad sprids i vindens maktbegär och i svarta askans benämning. Besvarad vare mig nådig i all ära, kraftfullare än någonsin; strypa tag i mina ben, armar och torso att klämmas under manglaren.
Tvångsinjicera gift mot viljans sköra egendom. Handfängsla och frihetsberöva. Ur viljan föds aggressionens hat för den progressiva nattens herde. Släpp mig sade jag, släppt vare jag. Många dagar och nätter senare.
komplikationer & botgörelser
Att spåra ur eller inte, det är den stora frågan. Jag hänvisades raka vägen till komplikationernas botgörelse, bad några psykopater dra åt helvete. Var icke i sådant härligt skick själv. Vart har jag vem? Vem har jag vart? Jag vet att staden har mig i ett hårt grepp. Och att allt går utför med fragment som ger mig gnistor av hopp. Den enda glöden man gärna trampar vidare på.
london city impulser
Hängde från ett tak på ett punkhak. Det säger nog det mesta, men med absinthe i blodomploppet går ingenting riktigt som man tänkt sig. Jag litar på er vänner att ni talar sanning.
you're a victim of your own mind
återkastande av ljus
"Jag undrar om jag finns i dina tankar lika mycket som du finns i mina"
until the fire consumes my numbing heart
Året har urartat. Vittnar misshandel som begås mot mina vänner; hamnar mitt i kaoset. Allt fångas på film. Kvällen slutar i en soffa obekvämt i fosterställning någonstans i Stockholm. Ibland finner jag mig själv i lilla skeden-ställning, ibland som stora skeden. Har inte sovit i min egen säng på ett bra tag. Det känns som någonting fattas. Är det värsta förträngt?
Nej, jag kör av vägen på E4:an och slungas rakt igenom trafiken i snöovädret. Kliver ur bilen lugnt och förstår inte riktigt vad som skett. Omfamnar första främling jag ser som stannat strax bakom mig. Vaknar upp på en brits med nackstöd som gör ondare än allt annat. Bilen skadades mer än mig.
Men jag är kvar.
Nej, jag kör av vägen på E4:an och slungas rakt igenom trafiken i snöovädret. Kliver ur bilen lugnt och förstår inte riktigt vad som skett. Omfamnar första främling jag ser som stannat strax bakom mig. Vaknar upp på en brits med nackstöd som gör ondare än allt annat. Bilen skadades mer än mig.
Men jag är kvar.
