Din dagliga dos av kråksång och tankeslott.

kapten sjösjuk

Din hudton förvandlas till en gråaktig skala svår nog att bära, förblir en giftig dimma. Vänder mig mot himlen med krav och särskilda val. Han vill endast ha dig strypt, med ögon utan djup möter han min stirrande blick. Bakom ridån döljer sig ett och annat, tills den slår mot golvet. Sprids gör damm likt aska som förblindar den stela publiken i dess patetiska existens.

sibiriska drag

 
Långt från strandkanten i ett förfruset land omgiven av snövallar och egocentriska vindar; där går inte ens tänkaren ensam när hjärnsmällar är det enda som tas emot. Fick käftsmällar av iskalla vindar och bet samtidigt tungan blodig. Spåren syns i snön, men jag klagar inte. Livet är underbart just nu.
   Skåda min vackra syster på bilden.

you are so brave and quiet I forget you are suffering - Ernest

Cyniker! Viskade lärkan och lät orden trilla ur näbben.
   Jag är på rätt plats när rum med hjälp av kemin blir syrefattigt. När glassplitter känns bekväm att vandra på. För varje andetag finns endast en uppgift kvar: det svepande lugnet som likt ett silkeslakan lägger sig på huden.
 

― Anaïs Nin

“Love never dies a natural death. It dies because we don't know how to replenish its source. It dies of blindness and errors and betrayals. It dies of illness and wounds; it dies of weariness, of witherings, of tarnishings.”

those who are heartless once cared too much

Ursinne slutar upp i makaber frid. Monotonin är inte för evig, det är endast tonarten i sitt tysta skal. Hållkäften och låt g-krafterna omsluta dig när bränder matas med bensin och låter sig frodas inom en.

så länge vi minns lever du ― Vivi

Fem dagar av tio. Lidelsen har inga gränser när självdestruktiva själar i sina möten förintar skräckromantikens avgörande triumfer som aldrig mättar. Girigheten är andetagens överlevnad; djupt och en gång i minuten; tillhandahåller fasaden sin cementerade vävnad i djupgående och tillfrestande drag. Att stå still en stund när Tellus färdas genom svarta intet mot igentäppta förhoppningar som varslas och försluts.

kristalliserade ångor

Det förflutna existerar inte. Jag vill spy ut mitt hjärta med ett leende. Men jag är förvandlad. Kristalliserade ångor beger sig uppför sfären. En resa alla vill uppleva, resan med din bara kropp som fartyg.

att backa med myrsteg

När tungan tung som bly inte tala kan. För sårbarheten. Ser oceanens täcke glittra över den kantstötta horisonten. Tillflyktsdjuren våldsgästar privat mark och de svävar fritt över vätskan i dess blåa anda.

en vän som inte bara är en vän

"-Ta ett glas vin och gör dig fin" sade hon. Hon vet alltid vad som är bäst för mig, hon har alltid stått vid min sida och har alltid varit där att fånga mig när jag varit nära på slå i grund. Och hon har alltid rätt. Min bästa vän helt enkelt; Angelica. Du är ovärderlig, du har all min kärlek.


RSS 2.0