“Love never dies a natural death. It dies because we don't know how to replenish its source. It dies of blindness and errors and betrayals. It dies of illness and wounds; it dies of weariness, of witherings, of tarnishings.”
Jag har aldrig varit ett stort fan av Patti Smith, men när jag beställde hem hennes självbiografi 'just kids' på rekommendation så hände något. Boken är så mjukt skriven att man färdas tillbaka till 60-talets New York och blir en del av berättelsen. Har inga ord förutom att alla bokmalar borde läsa den!