Din hudton förvandlas till en gråaktig skala svår nog att bära, förblir en giftig dimma. Vänder mig mot himlen med krav och särskilda val. Han vill endast ha dig strypt, med ögon utan djup möter han min stirrande blick. Bakom ridån döljer sig ett och annat, tills den slår mot golvet. Sprids gör damm likt aska som förblindar den stela publiken i dess patetiska existens.