Året har urartat. Vittnar misshandel som begås mot mina vänner; hamnar mitt i kaoset. Allt fångas på film. Kvällen slutar i en soffa obekvämt i fosterställning någonstans i Stockholm. Ibland finner jag mig själv i lilla skeden-ställning, ibland som stora skeden. Har inte sovit i min egen säng på ett bra tag. Det känns som någonting fattas. Är det värsta förträngt?
   Nej, jag kör av vägen på E4:an och slungas rakt igenom trafiken i snöovädret. Kliver ur bilen lugnt och förstår inte riktigt vad som skett. Omfamnar första främling jag ser som stannat strax bakom mig. Vaknar upp på en brits med nackstöd som gör ondare än allt annat. Bilen skadades mer än mig.
   Men jag är kvar.