Att spåra ur eller inte, det är den stora frågan. Jag hänvisades raka vägen till komplikationernas botgörelse, bad några psykopater dra åt helvete. Var icke i sådant härligt skick själv. Vart har jag vem? Vem har jag vart? Jag vet att staden har mig i ett hårt grepp. Och att allt går utför med fragment som ger mig gnistor av hopp. Den enda glöden man gärna trampar vidare på.