Bilderna är från december 2010 när jag senast besökte Iran, Teheran. Den resan måste ha varit min värsta någonsin, alla dagar som passerade var så oerhört mentalt påfrestande att jag struntade i att åka tillbaka året efter för att hälsa på min släkt i de armeniska trakterna. Husen är alla förfallna och dimman är lika tjock som rök. När du minst anar det lurar en avrättningsceremoni runt hörnet, brottslingar hängs offentligt och böneutropen förföljer en. Sorlet går inte att dämpa och hela tiden bär jag med mig mitt andningsskydd för att undvika allt sot. De psykiskt sjuka härjar fritt och proletärerna gör allt vad dem kan för sitt liv.

Men något säger mig att det inte är sista gången jag besöker landet.